“Men din jävla dampunge!”
Jag hörde det där ganska ofta som barn. Damp är en akronym och står för “Deficits in attention, motor control and perception“. Och ja, jag vart väl lite dampig. Jag hade ingen taktkänsla, kunde inte fånga en boll eller följa med på en hel lektion. Men framförallt tog jag inte in världen som andra barn. Det var som om damen som skulle sortera intryck i mitt huvud hade evig sovmorgon. Så jag fick sköta det själv. Och som barn var min lösning att sysselsätta alla kanaler för stimulans så att jag kunde fokusera på en av dem. Om jag snurrade runt, runt tills jag var på gränsen till spyfärdig, så gick det ypperligt att lyssna på en hel sagobok på LP hos dagmamman. I dag är Gillbergs Damp diagnos ersatt av det mer vedertagna “ADHD” och ja, jag är en kreatör med ADHD.

Finns det flera typer av ADHD?
Främst pratas det om att det finns tre typer av ADHD, Adhd med huvudsakligen bristande uppmärksamhet, Adhd med huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet och Adhd av kombinerad typ. Men det finns även forskare som pratar om att det finns upp till sju olika varianter av ADHD. Det är viktigt att tänka på när en pratar om ADHD som någon slags kreativ superkraft. Att få diagnosen ADHD innebär att en har ett antal svårigheter som innebär ett hinder i vardagen.

Är ADHD hjärnor = De BÄSTA kreatörshjärnorna?
Jag skulle gärna vilja besvara den frågan med ett rungande JA! men tyvärr är det inte alltid så. Det har gjorts studier som visar att personer med ADHD är benägna att utmärka sig när det gäller kreativa prestationer. Men också att ADHD hjärnor väntar på att “få en ide” medans deras neurotypiska kollegor är metodiska. De utan ADHD är mer benägna att identifiera ett problem och sedan jobba systematiskt med att få fram en lösning. (White and Shah, 2011)
För att producera krävs det både kaos och struktur. En hjärna i ständigt kaos kan vara väldigt kreativ, men det gör inte personen till en kreatör som kreerar. MEN de kreatörer med ADHD som anammat en struktur och ett metodiskt tillvägagångssätt har ett klart försprång när det kommer till innovation och kreativt tänkande.

Vad är då fördelarna med att att ha ADHD som kreatör?
“Inget ont utan att det har något gott med sig” som min mamma brukar säga. En människa med ADHD kan ofta hyperfokusera på ett ämne som hen tycker är intressant. Känner du någon som kan ALLT om något nerdigt ämne som typografi, renässanskonstnärer eller Karmann Ghior? Chansen är stor att hen kan hyperfokusera. Att kunna hyperfokusera kan vara både bra och dåligt, bra för att det gör en till expert på ett område. Dåligt eftersom ett brinnande intresse kan bränna ut en, om det inte kontrolleras. Och kontroll är inte alltid en ADHD hjärnas forte.
ADHD är en diagnos som innebär att det finns en svårighet att reglera saker som känslor. Det innebär att en människa med ADHD ofta har stormande, stora känslor. Men också att hen ofta blir passionerad över saker. Och passion kan vara fina grejer!
En ADHD hjärna har inte alltid ett filter mellan hjärnan och munnen. Det blir ofta, brutalt ärlig och uppriktig kommunikation som inte lindas in.


Hur jobbar man med en ADHD kreatör?
Det finns inget recept på friktionsfritt samarbete mellan människor. Men här är några av de erfarenheter jag tagit med mig efter att ha jobbat som kreatör sedan tidigt 2000-tal:
• Hjälp till med struktur. Milstolpar där det ska rapporteras in. Beroende på vart kreatören är vad det gäller självinsikt kan hen behöva olika mycket stöd i sin process.
• Var inte förebrående. En person med ADHD är ofta bra på att förebrå sig själva över slarvighet, missade tider, optimistiska tidsuppskattningar etc. Det är inte en tillfällighet att depression är en av de vanligaste samsjukligheterna för en person med ADHD. Att ha en hjärna med motor som en racerbil men styrning och bromsar som på en fiat 500 är inte lätt. Det blir många “fender benders” på vägen.
• Var rak och tydlig i din kommunikation.
• Det här kan låta som om det är på en rent barnslig nivå men; Var positiv i din feedback! Lyft det som är bra och ställ rätt frågor kring det som kan förbättras. Problem med att reglera känslor innebär ofta problem med att hantera känsloinput och konstruktivt tänkande samtidigt. Vill du vara konstruktiv? Håll det positivt eller neutralt.
• Tänk på att en ADHD kreatör som brinner för sitt jobb kan bränna ut sig lätt. Var tydlig med förväntningarna på prestation samt när det ska, och inte ska, jobbas.
• Ge utrymme för förkovring. En ADHD hjärna som får lära sig nya roliga saker är ofta en lycklig och produktiv ADHD hjärna.

White, H.A., and Shah, P. (2011).  Creative style and achievement in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder.  Personality and Individual Differences (50)5: 673-677.
“The Creativity of ADHD” av Holly White
Bild: https://unsplash.com/photos/0WAJhFK7Q9o